Historia   Leave a comment

Pudeln är en mycket gammal ras och rastyp som har funnits på kontinenten sedan länge och förmodligen uppstod i medelhavsländerna under tidig medeltid. Några släktingar som fortfarande finns kvar är Portugisisk vattenhund, Barbet och Irländsk vattenspaniel.

Pudeln användes ursprungligen som vattenapporterande hund. Den har också används till tryffelsök och som cirkushund. De mindre pudlarna användes tidigt främst till sällskap.

De mindre pudlarna avlades på 1800-talet fram från små exemplar av de stora. Tidigare hade man korsat med malteser och bichontyper för att få fram små pudlar, men därifrån återstår inget i nutid.

Pudeln har funnits i Sverige sedan 1800-talets slut. I början var alla Pudel, sedan delades de i liten och stor pudel. De flesta importerna kom på den tiden från kontinenten, framförallt Tyskland, men även från Frankrike. Detta mönster ändrades ganska tidigt under 1900-talet och det stora importlandet blev (ända in till 1900-talets slut ) Storbritannien.

År 1932 delades de små pudlarna in i liten pudel och dvärgpudel. Liten pudel döptes 1952 om till mellanpudel. Storleken toy godkändes fullt ut i Sverige 1990.

Pudlarna var under början av 1900-talet inte speciellt mångtaliga men populariteten för de mindre storlekarna steg under 1950- och 60-talen till att kulminera 1966 för dvärg (4315 dvärgpudlar registrerades) och 1963 för mellan (2057 mellanpudlar registrerades). De stora pudlarna höjde sina registreringsiffror ganska långsamt men började bli populärare under sent 1970-tal. Numer är fortfarande dvärgpudlarna flest men stor pudel har passerat mellanpudlarna i popularitet.

När den stora ökningen av de små pudlarna började, ökade importen naturligtvis också, det var länge ett mycket säljande argument att fadern var en engelsk import. Under 50- och 60-talet importerades mängder med framförallt hanhundar men även tikar. Alla större kennlar hade ett koppel importer. Under denna tid och också tidigare bedrevs ofta en mycket tät släktskapsavel. Många hundar kunde ha samma hund som både far, morfar och också mormorsfar. Man tog sina avelsmodeller från de brittiska och amerikanska kennlarna som ofta förespråkade inavel som den bästa metoden att få fram hundar som var mycket lika varandra.

Under 1970-talet och senare ökade antalet importer från USA kraftigt, de är dock till allra största delen i sin tur baserade på engelska importer. Under de senaste åren har antalet länder som vi importerar ifrån ökat med t.ex. Australien som ett ganska stort land men även kontinenten. Man bör nog nämna i detta sammanhang att den nordiska pudelaveln har varit mycket framgångsrik och många hundar har exporterats vilket gör att en hel del av de hundar som idag importeras har nordiska hundar nära i sina stamtavlor.

Nuläget

Dagens pudlar är oavsett storlek till stor del baserade på ganska sena importer, det finns mycket lite kvar av ”gamla svenska blodslinjer”. Detta gör att våra hundars hälsa, mentalitet, exteriör mm. delvis styrs av aveln i ursprungsländerna.

Idag har pudlarna ofta bra exteriör, men vissa detaljer såsom skuldervinklar, klena underkäkar, svansansättning och färgintensitet behöver förbättras generellt.

Pudeln skall enligt standarden vara intelligent, vaken och aktiv, ha ett harmoniskt sinnelag samt ge intryck av elegans och stolthet.

Pudelns mentalitet har förbättrats från de år på 60-talet då pudeln var som populärast och naturligtvis försämrades både mentalt och exteriört, eftersom ”allt” avlades på.

De flesta pudlar idag motsvarar till stor del standardens krav. Vad gäller MH är det mycket få pudlar av de mindre storlekarna som är beskrivna, undantaget mellan som har ca 90 beskrivna. Bland de stora pudlarna är ca 200 beskrivna.

Pudelns användningsområde är mycket stort, från sällskapshund till de mest skiftande aktiviteter. Pudlar deltar bl.a. i lydnadsprov, agility, bruksprov (mest spår och sök, men även bevakning och räddning), viltspår samt så finns det en del pudlar som är tjänstehundar, främst ledarhundar och assistenshundar.

Svenska Pudelklubben gjorde under 2002 en enkätundersökning om pudlarnas hälsa. Dels skickades den ut till samtliga registrerade ägare av pudlar födda 1997, dels så bands den in i vår medlemstidning Pudelnytt och där hade samtliga medlemmar en chans att skicka in enkät/er om sin/sina hund/ar. Vi kallar dessa hundägarenkät respektive tidningsenkät

Hundägarenkäten skickades ut till 935 ägare varav 409 besvarade den. Av dessa ansåg 93 % att deras hund hade ett gott eller mycket gott allmäntillstånd.

Dessa sjukdomar var de vanligaste bland dem som hade besvarat enkäten. Hudproblem av någon sort hade 17 % av hundarna haft (detta varierade mellan 12-23 % mellan storlekarna). Ca 15 % av hundarna hade någon gång haft ögoninflammation (12-19 %), ungefär lika många hade haft öroninflammation 26 % (22-33 %). Andra sjukdomar som analsäcksinflammation, halsinfektion och urinvägsinfektion varierade mellan 8-14 % med en viss variation mellan storlekarna. Ca 4 % av hundarna hade drabbats av någon typ av cancer.

Cushings sjukdom hade endast 3 av 381 st. haft, medan däremot 6 av 381 hade drabbats av Addisons sjukdom (3,1 % av storpudlarna i enkäten och 1 dvärgpudel). Livmoderinflammation var vanligast bland storpudlarna med ca 18 % av tikarna som haft detta, bland de mindre storlekarna hade ca 7 % drabbats. Avsaknad av en eller båda testiklarna var mest förekommande bland mellanpudlarna med 18 %, 8-10 % bland de övriga. Av skelettproblem frågade vi bl.a. om patellaluxation som fanns hos 3 % av hundarna samt Legg Perthes sjukdom som till vår förvåning inte nämndes hos någon hund.

Epilepsi förekom hos 4 % av hundarna. Av deltagande hundar hade ca 4 % dött innan enkäten.

I en summering kan vi konstatera att ca 1/4 av ägarna angav som ett skäl att de skaffat just pudel var allergi och att det verkade fungera i de flesta fallen. En av de mest alarmerande sakerna som kom fram i enkäten var den höga siffran (18 %) för livmoderinflammation hos storpudeltikarna, detta är nog något vi måste titta vidare på. En annan och mycket glädjande sak var att de allra flesta pudelägarna ansåg att deras hund var frisk, och att de vanligaste sjukdomarna var sjukdomar som i många fall måste betecknas som banala sjukdom liksom våra egna förkylningar.

Tidningsenkätens svar var mycket lika hundägarenkätens. Här kom det in 324 svar med ca 50 % storpudlar. Det stora flertalet var unga hundar födda 1998-2002, men den äldsta hunden var född 1970. En del hundägare skickade in enkäter på flera hundar, som mest 15 st!

Vad gäller de hälsoprogram som gäller pudelrasen är det ögonundersökning för PRA för storlekarna toy, dvärg och mellan och HD-röntgen för de stora.

Toypudel
Totalt sedan 1983 har det ögonundersökts 464 st. toypudlar (47,4 %) . Av dessa har 3 st. haft PRA, 1 st. har haft total katarakt och 10 st. (2,1 %) övrig partiell katarakt.

Summa två toypudlar är höftledsröntgade och de var utan anmärkning.

Dvärgpudel
Av dvärgpudlar födda 1985 och senare är 2294 st. (19,8 %) ögonundersökta. Av dessa hade 60 st. (2,6 %) PRA, 6 st. total katarakt och 33 st. (1,4 %) övrig partiell katarakt.

Ingen av de få (ca 30 st.) dvärgpudlar som höftledsröntgats har under senare tid haft defekta höftleder.

Mellanpudel
Av mellanpudlar födda 1985 och senare är 1421 st. (20 %) undersökta för ögonsjukdomar. Av dessa hade 22 st. (1,2 %) PRA, 6 st. (0,4 %) total katarakt och 64 st. (4,5 %) övrig partiell katarakt.

Av mellanpudlar födda 1990 och senare är 299 st. (6 %) undersökta för HD. Av dessa hade 54 st. (18,6 %) höftledsdysplasi av någon grad, varav 18 st. (6,0 %) grad 2-3 eller D eller sämre.

Storpudel
Av storpudlar födda 1990 och senare är 2 371 st (38 %) undersökta för HD. Av dessa hade 332 st (14 %) höftledsdysplasi av någon grad. Andelen med 2 (eller D) eller sämre var 89 st (3,8 %). Observera att avläsningssystemet ändrades år 2000 och ger något högre andel dysplaster än det gamla systemet.

Antalet parningar där någon av föräldrarna har HD varierar mellan 1 och 3 st per år fr. o m 1990.

Även armbågslederna undersöks på ett fåtal hundar, totalt har 187 st hundar hittills undersökts varav 12 st har haft defekta armbågsleder.

Svenska Pudelklubben har idag en databas med ca104 000 små pudlar och ca 20 000 stora pudlar. Databasen kompletteras med utländska hundar för att få kompletta stamtavlor på importerade hundar. I databasen samlas också hälsoinformation som lämnas av hundägare eller uppfödare angående enskilda hundar. För de mindre storlekarna är det främst Legg-Perthes sjukdom, patella luxation och epilepsi som rapporteras in. För storpudlarnas del är hudsjukdomen SA, Addisons sjukdom samt epilepsi de vanligast förekommande.

Enligt programmet ”Lathunden” har vi idag en effektiv population som är tillräcklig men gärna kunde vara större i samtliga storlekar.

Inavelsberäkningar visar att uppfödarna har uppfattat problemet och andelen parningar med hög inavelskoefficient är numer mycket låg.

Mål och visioner inom 10 år

•  Fokus på mentalitet.

•  Arbeta fram en funktionsbeskrivning, rasanpassad beskrivning fokuserad på samarbete, temperament.

•  Minska förekomsten av PRA-anlag.

•  Minska andelen hundar med patella luxation.

•  Höja andelen HD-röntgade storpudlar till 50 %.

•  Sänka andelen storpudlar med HD till ca12%.

•  Öka den tillgängliga genpoolen.

•  Huvuden bör förbättras, ej för smala med klena underkäkar.

•  Tänder, samtliga tänder skall finnas, ej felställda hörntänder.

•  Svansar skall vara välburna och välansatta.

•  Rastypiska rörelser bör uppmuntras ”Pudelns gång skall vara fjädrande och lätt, aldrig flytande eller långsträckt”.

•  Arbeta för att idealstorlekar återinförs i standarden.

Verktyg för att nå målen

•  Utbildning av nya och gamla uppfödare och pudelägare.

•  Nya kennelnamnsinnehavare kontaktas av klubben med information om hälsoprogram, standard mm.

•  Arbeta fram en funktionsbeskrivning.

•  Patellaundersökningar bör öka, central registrering av resultaten.

•  Uppmuntra till ökad HD-röntgen, bland mellan- och stor-pudlarna.

•  Införa bedömningsklass för hundar i ej standardenlig klippning på SPKs utställningar, för valphänvisningsgodkännande för att öka genpoolen.

•  Arbeta för att alla rena färger godkänns på nationella utställningar samt arbeta internationellt för att förändra standarden så att alla rena färger godkänns.

•  Minska inavelsökningen genom att uppmuntra kombinationer med lägre inavelsgrader.

•  Fastställande av ögonstatus gällande andra ögonförändringar (normallysning), är ett måste i framtiden också.

•  Obligatorisk prcd-test bör krävas för registrering av toy-, dvärg- och mellanpudlar. Inom ett par generationer bör målet vara att endast tillåta hundar som saknar anlag för prcd-PRA att användas i avel. En dipensmöjlighet bör dock finnas för t.ex. importer.

Fastställd av styrelsen den 26/11 2005

Avelsstrategi för pudel

Fastställd av SKK 20060218

Andra namn på Pudeln:

Poodle (engelska)
Puddle (engelska, ålderd.)
Caniche (franska; spanska; portugisiska)
Perro caniche (spanska)
Barbet (franska, ålderd.)
Barbone (italienska)
Pudel (tyska; danska)
Pudelhund (tyska)
Budel (tyska, ålderd.)
Pfudel (tyska, dial.)
Puddel (norska; danska; tyska, ålderd.)
Pudell (svenska, ålderd.)
Poedel (nederländska
Пуделъ / Pudel’ (ryska)
Pudli (ungerska)
Villakoira (finska)

Postat augusti 12, 2007 av glockiz

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: