Wiggen

YES!!

Nu är jag friskskriven och arbetar 90%. Känns underbart, härligt och skönt att vara ”back on track” fast det gäller att hålla huvudet kallt, inte förivra sig (vilket jag har mycket lätt att göra). Hjulet går att stoppa…

Medicineringen fortlöper tills vidare, helst i 6 mån till innan nedtrappning OCH jag får ha kvar min -MIN- läkare under tiden! Ska ha telefon”dejt” med honom i Feb. Tror min läkare blev lite rörd när jag sa till honom att jag vill ha honom kvar och att jag är ödmjukt mycket tacksam över att han sett MIG som människa och tagit mina problem på allvar och lyssnat på mig.

Har även fått svar ifrån FK ang min ansökan om bost.bidrag och jag är beviljad! *sudsar upp och ner*!!
Är beviljad till Dec men jag måste ju säga bort det när jag flyttar, får dock retroaktivt från Mars *gunggar händerna* om jag inte blir för snål så ska jag köpa mig en ny dator. Det tycker jag att jag är värd

Vilken tortyr det är att vara ifrån den man älskar! Detta är den längsta tid vi varit ifrån varandra (fysiskt), förjävligt rent ut sagt – tiden står stilla  10 dagar har gått sen han for. Låter inte länge men för mig är det evigheters evigheter!

Det är himla tur att jag ”idrottar” dagarna i ända, känner mig lite stel här och var men vänta..
Jag TITTAR ju på idrott, utövar ingen själv men likförbenat har jag träningsvärk. Kan det vara för all hjälp jag vill ge elitidrottarna på tv:n? När de hoppar höjd blir jag superlång & sne, när de kör sprint blir jag supersvettig, när det hoppar över häckarna sprattlar jag med kroppen …. and so on…

Fast jag har min lilla ”hemmaträning” i pauserna – kör vanlig styrketräning hemma. Har (än en gång) hittat 10 enkla men välgörande övningar för att få upp styrkan i kroppen. Från botten till knoppen.

Dansen har ännu inte kommit igång för jag (tack och lov) har packat ner skivan i en kartong och jag vet inte vart den befinner sig *segergest*