Önskade jag stannade hemma ikväll och såg tv eller gjorde nåt annat trevligt än att åka ner till klubben!
Tränade:
”ner” – kommandot. Det har blivit för många sega lägganden på sista tiden så jag känner att vi måste ”hotta” upp kommandot/momentet. Gick sisådär – bättre mot slutet så vi fick in ett par OK avslut.
platsliggning. Gick helt super! Passade på att köra platsliggningen nära en träningsgrupp – det enda bökiga för Wiggen var att grästråna ville krypa in i näsan på honom så det kittlades. Han löste det med att lägga upp snoken på tassen.
svängar. Testkörde höger och vänstersvängar. Helt OK!
Sist men inte minst – den jäkla tandvisningen som gick åt h-vete ikväll!
Haffade instruktören som var på plan (hennes grupp skulle in i stugan) och sa att jag ville ha hjälpt med tandvisningen och det skulle gå snabbt. Vi kör tävlingsmässigt, han kommer att morra lite och vilja backa men inget mer med det..
SKIT I DET BLÅ SKÅPET SÄGER JAG BARA!
Första visningen gick enl planerna och enl som han brukar bete sig.
Andra visningen grymtar han mer, backar och spottar/fräser. Han hämtar dessutom andan för att kunna morra ännu hårdare och väsa sig ur tandvisningen. Han var nästan till att vilja ta en tugga på armen!?!?
Va fan i helvetet! *ursäkta språket* men jag förstår ingenting! Varför reagerar han såhär starkt ikväll? Jag berättar snabbt hur han är som individ, vilka delar jag falerat i när det gäller träningen (detta kom jag på för nån kväll sedan) inte är man så smart alla gånger 
Hon försöker än en gång att klappa och stryka i ansikten men han fräser ifrån rätt rejält och tillslut så håller hon fast honom i halsbandet för att kunna klappa/stryka och känna efter hur han känns ”känslomässigt. Hon vill inte att vi fortsätter så att det blir en konflikt för honom, han ska ju faktiskt få positiva känslor av denna träning och det får han inte så länge han får hålla på såhär..
Efter varje moment så går han ändå fram till henne och luktar och ser rätt lurig ut – han spanar in henne ordentligt och då menar jag spanar med ordentlig ögonkontakt!
Vi pratar mer och hon frågar ålder på grabben. Hon säger även att det varit löptik med på plan och att det förklarar säkert varför han reagerar så starkt på beröringen/triggandet ikväll (klappa på revben triggar).
Hon säger att det är mycket HANhund i Wiggen – testosteronet kryper ur öronen på honom och hon rekommenderar kem.kastrering för att se om det tar ner honom ett par hekto.
Sen vill jag även ha hjälp av en ”instruktör” – det behöver inte vara en riktig instruktör men en väldigt hundkunnig människa som kan se mig och Wiggen. Som kan vara lyhörd för vad jag har att säga, vad jag vill med Wiggen och hur jag vill/kan tänkas vilja träna. Så hon tipsade mig om ett namn. Har egentligen två namn att välja mellan men det brukar väl inte vara så billigt att gå och träna privat, antar jag?
Jag vill veta hur jag ska nå honom, hur jag ska bete mig gentemot honom, hur jag ska hantera dessa situationer/möten i vardagen! Jag tycker inte det fungerar med pratet att sluta fjoska, låt honom inte bete sig osv. HUR ska jag inte låta honom bete sig? Det hjälper inte när jag säger till honom, det blir nästan en trigg istället – iaf ikväll. Jag vill inte att detta beteende ska triggas upp ännu ett par steg.
The never ending story.
Kan nog lägga tävlandet på hylljäkeln!
Barba non facit philosophum
Skägget gör inte filosofen. – Plutarkos
villgott Sa:
on juni 25, 2008 at 9:39
Tråkigt att ni backade på tandvisningen. Jag är inte mycket för ”experter”, i alla fall inte när det handlar om att ”trycka till hundarna” i Wiggens fall så tror jag att han helt enkelt känner sig hotad, han finner situationen obehaglig och reagerar med att försvara sig. Att sätta ytterligare press på honom i en sådan situation tror jag inte är någon bra idé. Han fungerar säkert just i det ögonblicket/ det träningspasset då han blir korrigerad men vad händer nästa gång? Kan det inte finnas en chans att man bygger in ännu mer osäkerhet och försvar? Jag hade nog helt enkelt backat i träningen, kört rena hälsaövningar utan krav på klenande. Bygga upp en positiv känsla hos hunden.
Du kommer med all sannolikhet fatta rätt beslut, både för dig och Wiggen. Det kan ju vara en idé att testa kemisk kastrering?
Lycka till!
Erika Sa:
on juni 25, 2008 at 11:28
Nu har jag läst ikapp!! Det är alltid intressant och kul att läsa här på bloggen om allt möjligt.
Ett tips: kolla noooga om det räknas som doping eller ej att tävla med kemiskt kastrerad HANhund! Jag blir inte klok på SKK:s dopingreglemente och vad som egentligen gäller. Enligt min ”guru” som var på SBK:s möte i Göteborg och särskilt kollade för min räkning så var det grönt, men jag ska ta några vändor till innan jag vågar mig på detta. Jag var precis på väg till vet. för att sätta in ett chip när någon tipsade mig om att verkligen kolla upp det ordentligt och ställde in det hela. Sedan blev jag lite slö… Kanske blir det kirurgisk till hösten istället.
Angående tandvisning så skulle jag backa till trevliga hälsaövningar. Och sluta när det går som bäst. Det kanske bara blir kortkort. Likadant med ”riktig” tandvisning: kortkorta övningar. Man får skynda långsamt. Absolut att ni ska tävla! Det blir när det blir!
Snabba ställanden (och lägganden): ofta sölar de för att de har för låga förväntningar. Man kanske har kört hela momentet för ofta till exempel och hunden vet att nu kommer det att dröja innan det blir nå’t kul. Testa kanske att ”dra upp honom” i lagom stress med lek innan du börjar träna det momentet. Planera exakt hur du ska göra och sedan bär det iväg: fot-stå-SMACKiväg med leksaken. Fast jag tror du redan kör såhär, men ändå.
Privat instruktör brukar vara dyrt, men hittar man den rätta så är det värt varenda krona. Rottistjejen Madde Daleo som har hjälpt mig litegrand är en riktig bruksmänniska med hjärtat på rätta stället, som förstår Vippe (”trots” att han inte är en brukshund). Och mig
! Och som har massor med idéer. Det är ju det man behöver!
Klicka till i nuet har jag ägnat mig massor åt det senaste åren. Man blir mycket gladare då! Kram!
Harriet Sa:
on juni 25, 2008 at 4:04
Kem kastr på hanhundar räknas som doping och inga dispenser ges. Det blir till att kastr. med op i så fall.
Kör tandvisningen från scratch. Folk som kommer fram och hälsar på dig och iggar Wiggen till att börja med. Sen kan de få ge honom smaskgodis utan att de bryr sig om honom, sen klapp först och godis sen. Många olika folk och gärna gubbar med keps.
Jag tror på er. Ta det lugnt bara.
Katrin & Wiggen Sa:
on juni 25, 2008 at 4:25
Jag har aldrig tryckt till Wiggen i tandvisningssitutaion! Han tar inte åt sig av fysiska människor han blir bara taggad. Fysiska bestraffningar ger ingen tillit eller trygghet. =) Så Villgott – du må ursäkta om jag skrivit tokigt så att du trott att jag gått tillväga på det sättet.
Jag blev så jäkla paff igår när vi körde tandvisningen då han aldrig tidigare visat sådan ovilja! Ni vet att jag har tränat på stan med helt främmande och det har gått bra. Men det kan ha att göra med, som intstruktören även var inne på, att han reagerar starkt på löptikar/slår sig för bröstet och ska vara störst, bäst och starkast
Tidigare träningar har ju gått så bra så att jag faktiskt inte har tänkt på detta beteende som något problem
Det är alltid bra med uppfräschning (hur sjutton stavas det) Hahaha
av träningstänk så jag tackar och tar emot.
Jag ska höra vad det kostar, den jag har fått flera tips om är ifrån denna kennel http://web.telia.com/~u91125932/.
Ska ringa ikväll och höra mig för.
Hm doping – får man inte tävla i någon tävling alls då? Inte ens viltspår????
villgott Sa:
on juni 25, 2008 at 8:08
Näe, jag har inte uppfattat det som om du har ”tryckt till honom” i tandvisningssituationer(eller andra situationer heller för den delen). Det var mer ”sluta fjoska/inte låta honom bete sig” uttalanden som jag hakade upp mig lite på. Lycka till med träningen och att du hittar en bra instruktör som kan hjälpa er på vägen, jag är övertygad om att du fixar detta (med eller utan instruktör, jag tror att du är inne på helt rätt spår trots allt, bakslag får vi alla)