Ibland blir jag väldigt stressad över att inte kunna stanna upp och stanna till i nuet och ta tillvara på vad jag har IDAG i denna STUND. Igår tänkte jag på att jag skulle vilja kunna göra som i klickerträningen – när man klickar så fryser man en bild/ett beteende som man vill se mer utav – tänk att få göra detta klick IRL. Att få frysa i nuet, ta tillvara på och njuta av ”this moment” och inte bara rusa iväg till nästa dag, nästa uppdrag, nästa…?
Hur gör ni, vad har ni för trix för att kunna stanna upp, göra ett eget klick i livet? Tell me 
Midsommarafton förflöt i lugnets tecken – vilket var jätteskönt men samtidigt ”saknas något” men jag vet inte vad och det är frustrerande. Jag funderar om jag saknar känslan som man hade när man var barn? Det där pirret, skratten, förväntan ect..
Tycker att många utav traditionerna försvinner eller så orkar man inte ta itu med att fixa några traditioner då man sällan är hemma under storhelgerna. Jag är inne i ett ”tänkar stim” som ni märker 
Vi åt gott, drack lite vin och ”bara var” och det är inte ofta jag och gubben ”är” tillsammans. Sonen var ute med kompisar och han skulle få vara ute tills ögonen la igen sig själva *haha* Det skedde runt 22.
Ett kompisgäng kom förbi, en jaktkamrat till gubben och hans polare och de flesta är tjejer runt 20 – 30 års åldern (vet inte så noga då jag inte känner dessa eller vet vilka de är) och jag känner faktiskt av lite svartsjuka för första gången och jag blir arg på mig själv. Jag har aldrig någonsin varit svartsjuk! Det är ingen idé att vara det anser jag, vad gör det för nytta?! Gubben har faktiskt ”festat”/”ölat” mer en period nu men å andra sidan är det inte konstigt att det blir mer av den varan när det är sommar. Ingen bortförklaring eller ursäkt men det brukar vara så men å andra sidan så brukar han inte åka iväg till kompisar och dricka så här ofta och han är oftare hos denna jaktkompis och mina hjärnceller börjar aktiveras, såklart! Jag vill inte det för skulle det vara något av ondo som gubben är ute på så kommer det fram, jag är helt övertygad men jag kan ändå inte släppa tanken. Jag är på helspänn samtidigt som jag försöker att se ut som så 
Det har även blivit mycket fiske nuförtiden – jag kör och de andra dricker öl. Inte så att de blir fulla men jag gillar ändå inte att det alltid ska ölas. Både jag och gubben har slutat röka och slutat snusa – sist vi var och fiska (för någon dag sedan) så rökte han en cigarett?!? Va fan – jag sitter som ett frågetecken (läs åskmoln)! Han klagar på andra som röker och försöker styra så att de ska sluta men själv bryr han sig inte att han tar en cigarett, bryr sig inte om vad jag säger utan rycker bara på axlarna och menar på att EN cigarett gör väl inget..?! Nä kanske inte, kanske jag överreagerar men ändå va fan är det för stil!
Nästa fiske blir det inget ölande, jag kommer inte att köra iaf.
Jaja, tids nog kommer råd..
Jag gjorde en supergo midsommartårta iaf och den tänker jag visa:
Försökte mig på att göra en midsommarkrans. Vi drog iväg hela gänget och fixade blommor, fixade själva stommen till kransen men insåg sedan att det skulle bli för komplicerat att linda alla blommorna med en vanlig tråd så nu står blommorna i ett vattenglas istället *fniss*
Har kommit på ett bra (?) sätt att få in mer distinkt ställande (och ev läggande). Jag och Wiggen tränar i uppförsbacke! På baksidan har vi en ganska brant slänt och medan Wiggen är på väg uppför denna slänt så har han tyngden och dragningskraften bakåt. När han då gör ställandet så blir det automatiskt dragning bakåt och ett snabbare stop – mitt önsketänk iaf för jag har inte testat så många månger men det jag ser gillas.
Vad tror ni? Någon som har testat?
Wiggen ska bo tillsammans med denna tjej då vi är i Stockholm. Jag kan meddela att Wiggen inte är ledsen men hon är bara 4-5 mån så det blir barnarov
Nu blir det mer hundträning! Må gott alla och ha en skön midsommardag
villgott Sa:
on juni 21, 2008 at 9:19
Hej på dig! Jag har faktiskt varit riktigt bra på att leva i nuet det senaste. Jag måste tvinga mig själv till att stanna upp och bli medveten om att livet pågår här och nu! Djupandas, titta på den du pratar med, ge den andra personen tid, rikta ALL uppmärksamhet till det som du håller på med (om det så är att diska) stanna upp, dofta på en blomma, ta i saker, känn att du lever!!!
Vad gäller gubben så skulle jag klistra på min vackraste leende och ta fram min allra bästa sida, ta reda på lite mer om de där ”småtjejerna”, det finns inget mer oattraktivt än svartsjuka och smutskastning. Försök att bli delaktig istället, att känna sig osidosatt och ”utnyttjad” är inget kul, försök att få in en fot och ta del av det roliga. Att bli svartsjuk och bitter hjälper föga, även om det ligger väldigt nära till hands. Jag hade gått i taket i ditt fall, med det är en annan femma.
Ha det gott!!!!
Katrin & Wiggen Sa:
on juni 22, 2008 at 11:37
Tack villgott för feedbacken! =)
Jag ska verkligen försöka att vara i nuet och inte tänka på allt som jag ska och vill göra i framtiden. Blir så lätt att man fastnar i ett vakum där man sugs längre och längre in..
ang gubben – det är nog mest mina hjärnspöken som spelar mig ett spratt eftersom jag inte ännu har kommit överrens om hur jag vill att min/vår framtid ska se ut eller kommer att se ut. Jag har aldrig någonsin varit svartsjuk eller ens haft förstånd till att tänka tanken men det händer en del i våra liv just nu för jag tror han vet att jag orkar snart inte med mer av hans kontroll på saker som att städa, handla, diska, tvätta mm mm mm. Mitt sunda förnuft säger att han aldrig skulle göra något av ondo bakom min rygg och i mitt sunda förnuft litar jag på honom till 100% men då kommer min dåliga självkänsla fram (för det finns en del kvar att arbeta på hos mig) och jag ser fler saker i mörker. Även karlar kan komma i kriser (eller utvecklingar som en govän till mig uttrycker det)men jag vill absolut inte bli en bitter, svartsjuk kärring! Därför är det skönt att skriva av sig för det lättar för mig och jag kan ”gå tillbaka” och läsa och få bättre insikt i saker och ting. Och det jag nu skrev om gubben låter precis som han är ute och jagar småtjejer men så farligt är det faktiskt inte =)
Men det är bra att skriva ner känslor i olika situationer.
Prillan Sa:
on juni 22, 2008 at 1:39
Vilken smurrig tårta!
När åker ni till Sthlm?
Ja men usch, sånna där hjärnspöken kan jag med ha ibland
Att fåna dagen och ta till vara på den är inte det lättaste. Jag brukar försöka påminna mig om att vara här NU och inte hålla på och tänka på imorron och det jag måste göra sen ikväll osv. Sen om jag är uttråkad så försöker jag hitta på något, kan vara så lite som att bara krama den man älskar eller klicka lite med Lukas.
Kraaamisar till dig!
Katrin & Wiggen Sa:
on juni 22, 2008 at 5:05
Tårtan blev jättego men den var lite väl frysen när vi åt den första gången – brainfreeze!! =)
och ska vara där till den 28/7. Jag och sonen (?) gör en tripp till Västervik för att hälsa på en kompis. Det ska bli skööööööönt att få komma ifrån gubben och hans släkt för ett ögonblick och få rå om sig själv ett tag. Om man nu får säga så 
Vi åker till sthlm den 18/7 – 6.45 ifrån Kallax!! Jäla svägerska till att boka tider *asg*
hundliv Sa:
on juni 22, 2008 at 6:19
Tror att det många som har svårt att leva i nuet. Mkt lättare att leva i framtiden el då tiden för där tror man sig ha ett facit=) När man själv känner sig i ett underläge är det oerhört lätt att bli svartsjuk…..Jag var dö sv.sjuk när jag var höggravid tex. Inget att sätta emot utseende mässigt om B skulle få för sig att jämföra med någon annan…..Men hallå, att bära någon annans barn, hur mkt kärlek ligger det inte i det?! ja, man kan bli tokig av allt tänkande ibland =) //Kram Anki
Prillan Sa:
on juni 22, 2008 at 7:49
Vad nice att komma iväg en sväng! Synd det inte var när vi mellanlandade i stora stan.