Gott & blandat har det blivit hela helgen och det började i Fredags. Jag var på arbetet som vanligt men gubben, sonen och min mamma åkte till stadsparken för att bla kolla in pippi långstrump, tipspromenad, pirater, kaninhoppning mm mm. På lördagen bar det iväg till Långnäs på den årliga dragracingen! Oh jag vill ha, jag vill ha, jag vill ha!! 
Många fina, vackra, snygga, läckra och coola bilar som jag lätt skulle kunna ta hem och parkera hos mig! Sonens ögon var lika stora som mina 
Vi var där från ca 11 till 15, åkte hem och packade ryggan, bytte kläder, haffade fiskespöna och drog ut till Vitsjön för att fiska, käka middag och må gott. Det var ganska kallt under dagen men till kvällen hade solen kommit fram och det blev riktigt skönt och härligt 
Just nu i skrivande stund så är gubben och lägger ett viltspår, har bett att han ska lägga upp det som ett anlagsspår så nu blir det återigen ett prov på om gubben verkligen HÖRT vad jag sagt eller om allt har gått förbi hans otroligt små öron (som han ofta har) 
Så det blir väl uppdatering av spåret senare ikväll..
Wiggen är ett kaptiel för sig – han har personlighetsklyvning. Han måste ha det så som han beter sig. Ena dan fungerar allt perfekt och andra dan så fungerar det mesta allt sämre – pratar nu möten med folk och allra helst barn!
Vid det här laget vet ni ju vad för slag filur Wiggen är, han är osäker men han har även vakt i sig och jag skulle hemskt gärna vilja veta hur % är fördelade. Hur jag ska möta honom i detta eller om jag bara ska skita i hans humör? Både jag och gubben känner att Wiggen eskalerat i mötet gentemot barn. Han morrar oftare, drar upp läpparna och visar verkligen att han inte tycker om dessa små varelser. Han gillar inte andra barn och han gillar inte sonen om det blir så att Wiggen måste stanna längre i deras ”möten”. Men han gillar ändå sonen, leker jättebra med honom och så men nja, vet inte riktigt vart & vad jag ska sätta fingret på Wiggen. Han har för övrigt nästan sluta skälla vid dörren så det är positivt, eller det är betydligt färre gånger han skäller nu än tidigare för visst kan han lägga av en harang, eller två ibland, men jag sker en stor skillnad nu mot förr.
Möten men hundar går också väldigt upp och ner, han kan möta en hund och vara tyst. Vi fortsätter och går, vänder och möter samma hund igen då minsann blir det liv i luckan!? Inte lika mycket som förr men han måste ändå hävda sig (?) eller vad det nu är han försöker visa när han beter sig på detta sätt. Är han inne i nåt psykiskt”stim” där inget är på plats? Plan och vardagslydnaden finns inget att klaga på, han lyssnar och beter sig så som han ska – inga problem där…
Han sköter sig i det stora jättebra hela men längre ”möten” är ett dilemma, vet inte om jag ännu ska kalla det för problem för jag vet inte vart detta bär av men jag vill veta hur sjutton jag ska hanskas med honom så att han kommer sig i balans och fortsätter att hålla sig där..? Det är nåt som jag gör men vad? Visst kan han låta likadan med husse/annan människa men tydligen inte lika ofta som med mig – varför? Eller gör jag för djupa analytiska dopp nu – vad vet jag..
Här hjälper han mig att plocka ur tvättmaskinen:
————————————————————————————-
Uppdaterat:
Har nu varit på stan och raggat folk till att få till möten mellan Wiggen och främmande. Vi gjorde 5 olika möten innan vi gav upp och for hem – annars hade vi nog frysit fast på stan. Fy rackarns! Vilka kalla vindar!!
Nåväl – idag var det grabbarnas dag för möten så jag knöt först upp Wiggen innan jag gick fram till de 3 första utvalda. Jag haffade 3 grabbar i 13 – 15 års åldern. De trodde nog först att jag skojjade men de ställde frivilligt upp på att möta Wiggen *höhöhö*
Jag förklarade hur det ligger till, att Wiggen inte är farlig vilket folk kan (med all rätt) få för sig att tro utan han har det lite jobbigt när han möter främmande människor som blir kvar i mötet. Han är känslig på människors kroppsspråk, ögonkontakt osv och att jag vill att de hjälper mig med hans träning. När jag kommer fram med Wiggen ska de bara prata med mig samtidigt som de ger godis och sen avslutar vi mötet. Det gick superbra. Först ville inte Wiggen ha godis men han backar inte, snusar av grabbarna och sedan börjar han äta utav det som bjuds (orijen såklart) 
Alla grabbarna kom fram samtidigt men det störde sig inte Wiggen utav utan han fortsatte käka, när godiset var slut tackade jag så mycket för att de hjälpt mig med träningen också gick vi lungt vidare.
Jag var inställd på att vara luuuugn. Inte stressa mig till torget, inte stressa till och ifrån mötena utan bara vara närvarande i lugnet (hur låter det här då) Hahaha och strosa omkring på stan.
Nästa offer var en lång, brunbränd karl som såg lite lurvig ut. Samma visa här, jag band först upp Wiggen innan jag gick fram och förklarade hur läget är och även denna karl gick med på att hjälpa mig med Wiggens träning. När jag hade närmat mig denna karl kände jag att det luktade alkohol, vet inte om det var dagens förtäring eller gårdagens men jag tyckte han uppträdde bra så jag avböjde inte detta möte. Och allt gick superbra! 
Han ställer sig lite snett ifrån oss medan vi går fram och vi hälsar, Wiggen går fram och får gotta sen frågar karln om jag kunde hjälpa honom men tyvärr kunde jag inte det för jag hade inte min mobbe med mig..
Sista offret haffade jag på parkeringen för vid det här laget var jag en isbit. Men denna människa var en hundmänniska så jag passade på efter det han stoppat in sin hund att går fram och förklara än en gång läget. Sa att detta känns som dolda kameran men försäkrade honom att så var inte fallet utan detta är på riktigt 
Även denna karl ställer upp
Detta möte gick också superbra – vi går fram och Wiggen snosar först av honom iom att det luktar hundvalp. Tar gottat och stannar kvar frivilligt i mötet. Vi står och pratar lite och Wiggen sköter sig felfritt. Karln får även röra vid munnen och jag ger honom mer godis som har får ge Wiggen så karln går ner på knä och klappar och blir mer närgången och allt går jättebra. Nu måste jag hem innan jag fryser fast på stället!!
Nu ska vi ut och spåra – ciao! 
