Arkiv föroktober 22, 2007

Nu skiter jag i allt och tar en paus!

Frustrerad? JA!!

Jag fattar inte vad som blir fel … ?!

På förmiddagspromenaden gick träningen helt perfekt. Vi körde:

Kontakt – börjar alltid träningen med kontaktträning så jag känner att han är ”med”
Inkallning – nära och på långt håll + när han rör sig ”fritt” nära mig
Ställande – på gångvägen, jag backar och har honom framför mig – jag stannar, han stannar och jag klickar/belönar med att kasta kampleksaken bakom honom..
Jag vet inte om det är rätt väg att gå, inomhus testade jag att ha honom i fotposition och stanna med HÖGER fot (inte vänster då ska han ju sätta sig) tänkte testa det utomhus i eftermiddag.

Allt detta fungerade perfekt men nu på eftermiddagen blir det en katastrofträning och jag vet inte vad jag gör fel eller vad som går fel när detta händer och det är så jäkla frustrerande så jag har lust att lägga av med all träning! (nej kommer inte att göra det)

Jag gjorde i ordning lite korv – hade inte tänkt att köra många repetiotioner så jag tog inte så många korvbitar med mig. Wiggen börjar trippa utomhus, bete sig allmänt skumt. Han har aldrig någonsin visad något obehag från marken men nu såg det ut som att det var nåt fel (?) på marken men jag vet inte vad, han nästan hoppa över vissa bitar av marken. Sniffade och betedde sig knasigt.
Han såg rädd ut för mig, trots att jag inte hade gjort honom nåt? Jag var glad ihågen för jag hade i minnet hur träningen hade gått på förmiddagen. Jag jobbar mer på kontakten, jo Wiggen tittar visserligen mot mitt håll men han verkar inte vara ”närvarande”. Jag vet inte vad som stör honom och jag tycker väl att han är svammlig. Jag vet inte heller vad jag direkt kan göra för att få honom att ”vakna” upp – vad som är lovligt att göra i klickerträningen sas.
Jag lägger honom, går och samlar mig själv genom att själv leka med pinnen och hans kampleksak. Jo han ser ut att bli på hugget. Vi går och ställer upp (tänkte endast träna ställande) men då får han det där konstiga beteendet igen, trippar på tårna, vill inte vara nära mig – eller han vill men vill ändå inte, vi går på annat ställe och han följer frivilligt med men .. äh jag vet inte vad som blev med honom..
Nåt konstigt med marken – jag försöker få kontakt men han ser så vimsig ut så jag drar med honom in igen..
Har honom under ”gå och lägg dig” kommando – byter leksak och vi går ut igen..
Jag leker upp honom ordentligt, han är villig på att busa och jag får tillslut till 2 bra beteenden på ställandet och vi avslutar träningen.

 Får ni aldrig något sånt här avbrott? Och är det bara nåt som händer utan att man måste analysera sönder allt – har lust att gå ut igen (innan jobbet) och testa om han är på likadant beteende men det kanske är att utmana ödet? *suck*

Har varit ut, sitter och tröstäter en kexchoklad. Momentet gick inte bättre, inget fungerade så vi tränade bara kontakt (typ börja om från början) och Wiggen verkar lugna ner sig..

Livet är stenkul!

Nu vet jag varför jag blir så frustrerad – jag känner mig misslyckad = ledsen = frustrerad