Arkiv förseptember 11, 2007

Snabba ligg?!?!

Hur i hela fanken ska jag lyckas få in det?

Ena gången slänger han sig ner och andra gånger ser han helt frågande ut och segar sig ner, lämnar helst rumpan hängandes ”ovanför”!

Har testat med att låtsas kasta iväg saker, allt mellan himel och jord. Men det är som det inte riktigt är rätt metod för oss. För Maria m Iro/Sita fungerade helt super när hon testade med Wiggen men alltså inte mellan mig och Wiggen. Jag är väl förjävla boring tycker han.. :/

Nu står jag på ruta ett och hjälp mig vidare …?!

What a wonderful day!

Åh vilken härlig dag – tänk om alla dar vore som denna (fast ändå inte) hur ska man då kunna njuta av en sådan dag?

Vaknade lungt och stilla, nja så lungt som det nu går med en 5 åring fastkletad bakom ryggen ;) Känner sig ungefär som dessa två herrer som sitter fast i varandra på ryggen – glasögonreklamen :D
Innan uppstigning tog jag en liten träning med Wiggen, från sängen. Jag låg kvar i sängen och hade Wiggen på golvet, hittade nämnligen ett suddgummi (bra träningsredskap för en hund som älskar att hämta/lämna) eller vilken sak som helst är bra bara den går att hämta :)
Tränade på ligg/ligg kvar, platsade jycken (från sängen) kastade suddigummit lite här och där – som belöning fick han springa och hämta/lämna till mig. Ny idé jag fick idag *haha*

Nåväl, vi steg upp ca 8.30. Snabbglutt i datan, gick ner för att käka frukost och tog sedan itu med kylskåpet! Dax för en urstädning kändes det som och så fick det bli..

När halva jobbet var gjort (lite kaffepauser däremellan) klädde jag på mig, gick ut och pinka Wiggen samt för en liten stunds träning.

”stå” – har börjat träna in kommandot ”stå”. Har hunden brevid mig, ibland i fotposition ibland inte men gåendes brevid mig är en förutsättning iaf. Godis i vänster hand, klickern i högern oxå går vi ett par steg – sätter fram handen framför snoken samtidigt som jag säger ”stå” och fortsätter med HÖGER fot framåt och vrider mig lite mot hunden för att få en mer stannaeffekt. Funkar mycket bra hittills – började igår inomhus och nu idag utomhus. Ska utöka stegen eftersom, gå tillbaka vissa gånger och belöna och vissa gånger kasta belöningen till honom (helst i gapet då direkt) men iaf se till så att belöningen hamnar BAKOM honom så han inte får dragning framåt.

inkallning – tja, ni såg ju på filmen att han kommer med en hiskelig fart, vilket är BRA! Det vill jag inte ha bort men han ska ju stanna och göra en bra ingång. Fick tips av M och Iro att ta´t lite lungare med avståndet. Det är ju inte 30 meter på lydnadsettan, jag har gått för fort fram så nu ska jag köra inkallningar först från en meter och utöka eftersom..

inkallning - inte ett moment utan i vardagslydnaden *sliter mitt hår* måste verkligen ta tag i detta nu för han är i sin lilla värld. Han kan lyssna på ”häråt”/”här”/”kom” men jag har där inget krav på att det ska åtlydas på momangen. Ropar jag ”hit” så kommer han INTE på momangen – det är ett aber!! Om han är lös så sticker han och skäller ut folket (oftast) men så kan han ju överraska oxå ibland med att inte sticka - men hur som så är det inte bra, inte bra..
Ta på honom lina (?) och träna, måste hitta offer att träna på oxå ;)

Efter träningen gick vi in och gjorde klart kylskåpet, en glutt i datan och sedan gjorde vi i ordning en ”rygga” med lunch och drog till skogs. Det är här Wiggen drar och jag har lust att ”dra” honom långt dit pepparn växer!!! *MORR*

Sitter i godan ro på en sten och käkar korv m. bröd. Ser i ögonvrån en tant komma gåendes på stigen (stigen agerar som genomfartsled för en del) för att slippa gå efter storvägen. Wiggen har inte upptäckt tanten och hade jag varit snabbare i tanken hade jag gått och haffat ”tigerWiggen”. Men min tanke var inte snabbast idag och Wiggen upptäckte den farliga demonen som beträdde stigen och drog iväg mot tanten. Han vågade/gick inte ända fram men stod och skällde – skulle förmodligen ha bort inkräktaren. Tanten då, den hottentotten. Hon står kvar och tittar och mummlar och säger nåt i stil med - Hoppsan, ojdå – men jag är ju hundrädd..

Ursäkta mig, men hur sjutton kan man då stå kvar om man är hundrädd? Stel av skräck? Ja det kan man bli men hon såg absolut inte ut att vara stel av skräck, det är ett som är säkert. Jag bemödade mig faktiskt inte att kommentera, utan koncentrerade mig på Wiggen. Det var då jag kände att detta fungerar inte, han kan inte göra sådan utfall (fast man ibland skulle vilja) ;)  

Efter skogslunchen bar det iväg hemåt – stoppa rygga/väska och byxor i tväggen för sonens flaska har läkt som ett såll…!!

Bytte kläder, gjorde iordningen klicker och hamburgerkött till Wiggen. Drog iväg till stan för att träna kontakt och passivitet. Passade bra när jag ändå hade fått avin att hämta ut mina nya klickers som jag köpt. Mina 4 för en hunka :D

På stan tränade vi dock med stenåldersklickern. Satte oss på en bänk utanför en större affär, mycket folk som går in och ut, folk som sitter på bänken brevid osv.

Satt i godan ro och klickade först för varje kontakt Wiggen gjorde, drog sedan ut och berömde endast med rösten. Klickade då det kom nåt exktra som störde och där Wiggen tog kontakt. Band upp honom brevid bänken och gick ett par steg därifrån och klickade för tystnad (skäller annars som en galning), han kunde till och med sitta kvar utan att bli lång i halsen som en giraff när det gick förbi någon :D Brevlådan stod precis brevid *hm* dålig planering men det gick ju bra..!

Slut på hamburgerkött, hem och klicka in nya klickers och sitter nu här och plitar ner allt *pjuh*

Solen skiner, det är varmt och skönt. Vilken höstdag!

Glömde ju det bästa!!

Medan vi tränade på sitt/sittkvar och inte engagera sig i andra människor så stannade ett äldre par och pratade med mig..
Hon frågade om det var min hund och tyckte han såg så fin ut och att vi var så duktiga :)
- Ja, svarade jag. Det är min hund (stort leende på läpparna såklart) och vi tränar på att kunna uppföra sig bland folk. Ibland vill han lite för mycket och han kan bli lite för skällig osv.

Men snacka om att hundarna direkt märker när man brister lite i koncentrationen. Efter det vi sagt det så började han resa på sig och skulle fram, inget skällade, utfall eller något sådant men han tyckte väl att han hade fått lov. Men det hade han inte, koncentration igen och ha honom i sitt/sitt kvar. Jag och kvinnan fortsatte prata, man känner sig lite kluven vid dessa tillfällen då man inte kan strunt i hunden utan man infliker med ”bra”, ”sitt”, ”klick” – belöning. Hon såg fashinerat på klickern, frågade vad han hade runt ögonen?! *urk* måste folk lägga märke till sånt ;) – jag gör det själv så det är inget elakt menat..
Men jag hatar verkligen hans utseende, jag berättade varför han var så röd runt ögonen och var ju tvungen att förklara hur och varför hela hunden ser ut som han gör (han är inte färdigrakad) och jag har ju ingen frisyr direkt på honom då jag inte ställer ut MEEEEEEN sa jag – det bästa med denna Herrn är att han kan arbeta!
Ja men DET tyckte även kvinnan! :D Och tillade, att han visst var en stilig herre :D
Dom själva ägde en collie, och hade en gång i tiden fått ta hand om en pudel på omplacering, det hade inte fungerat nåt vidare och sen hörde jag faktiskt inte mycket mer av vad kvinnan sa… *sorry*

Sonen fick gotta av karln :D