Idag drog jag och Wiggen mot stan – på en fotbollsplan som ligger intill stan men ändå inte mitt I. Kan lova att det var BLÖTT på denna plan efter regnandet idag..
Den ligger nära en bil och gång/cykelväg så det fanns störning fast inte så nära inpå..
Svänger in mot planen och ser ett gäng duvor picka i sig näring. Tutar för att få bort dessa ifrån plan, men den gick dom inte på *hm* klev ur bilen och tjoade och gasta. Ett par vingtag därifrån oxå landa dom igen..
Jaja – bara ta ut hunden så får han väl rejsa av sig på duvorna samt inkallningsövning. Hmm måste ta itu med ”NEJ” kommandot när det gäller att springa efter föremål! Visst han hör upp men fortsätter som Alfons Åberg – ”jag ska bara”. Och han får ju belöning för det så jag klagar absolut inte på honom, jag har bara inte orkat ta itu med den saken helt enkelt.
Efter den rundan och en pissetur så laddade jag handen med en klicker och i jackan fanns korvbitar (såklart) oxå började vi arbetet med kontakt. Hujeda mig så bra det gick – både jag och hunden var på strålande humör! 
Han har nog börjat förstå detta med klicker och att det är kontakten jag vill ha (fråga mig igen nästa vecka) haha då kanske ni inte får samma svar
Inget tjat, inget nej, inga förbud, utan bara tålmodig väntan…..
En blick och klick/belöning, en blick, klick/belöning. Gick först baklänges så att jag hade hunden framför mig, lätt att få kontakt, klick/belöning. Vände mig så att jag hade hunden bakom mig, han slöt upp framför mig, klick/belöning. Ville ha position, fick det, klick/belöning. Höll ut längre och längre för kontakten innan klick/belöning. Tränade även halter och att uppta kontakt vid olika grader på mig själv utifrån hunden. Det gick förbi 2 hundar på gång/cykelvägen – väntade ut hunden (han stack faktiskt inte) kontakt, klick/belöning. Han fastnade på ett till duvgäng – hur göra nu utan att locka till mig kontakten – vänta ut – cirkulerade bakom hunden – tillslut (och han sprang inte heller efter duvorna) så fick jag kontakt, klick/belöning.
Magi – ja nästan!
